🇭🇹 Hayti · Igranadiyen

Hayti Tiqsiḍin: Send Ma Ddiγ ɣer Haiti, Yal Amdan Yi-d Isiwel S Yiwet n Tseqsit

Tuγalin ɣer wexxam s wallen n yiwen n yimurar n tcaεurt

Frantzdy Pierrot yenna-d kra mbeεd uleγmu. Ur d-ikcim ara ɣef tcaεurt — armi d amεeddi n tebγalin taγelnawt n Haiti, yetturar i yiwen n uγlan deg Fransa, d yiwen seg yigiman i d-icetken imdanen i d-isskanayen Haiti deg wetrar agraγlan. Yenna-d: 'Yal tikelt i d-uγalen ɣer Haiti, iεessasen n usdag deg wezawag n Port-au-Prince ssenen yemma. Maci ɣef tcaεurt — imi tella tettnuzuyu aγṛum n ubanan deg yiberdan s beṛṛa n tmacint.'

Bniγ akalaγ seg temẓiut-aki. Maca seg tcaεurt, maca imi teldi-d tawwurt-nniḍen ɣer Haiti war tikli: tamurt i tettwaglem maci s yinadiyen n umuddu, maca s tnektatin n tuγalin ɣer wexxam d weḥsanen n yal ass.

Hayti - Citadelle Laferriere
Hayti · Citadelle Laferriere

Haiti tezga-d deg Yilel n Caribbe, tebḍa tegzirt n Hispaniola d tagduda Tameggant. D yiwet gar tmura tigeldunin timectuḥin deg wezgen amaγlan n utaram, tεedda-d yigazen n tneγmert n yiɣlanen, amennuγ n tgelwa, akked tneγmitin tigamanin deg yiseggasen ineggura. Tuṣkiwin n yineḍfaren n umuddu n yal tamurt ɣer Haiti deg 2025 ttuγalent ɣer yiwen n weḍris: Ur teddu. Maca Haiti, daγen, d tagduda tazenzut tamenzut i d-yerbeḥ azarug-is s yiwen n wezbu n waklan. Tamurt-a teεlen tili-s deffir n yiyidar n weẓru n Citadelle Laferrière deg 1804 — ugar n snat n twinas n yiseggasen mbeεd, lqelεa mazal-it tbedd.

Arṣaṣ deg Port-au-Prince ur yelli d afalkay. Aẓawan n Kompa yeffeγ-d s leεǧeb seg usabadu n unar i d-yerεin deg weẓris n tuffγa — aẓawan-nni i d-yettεeḍlen tγulin Tifriqiyin d tẓuriwin n Caribbe, i d-issemεiduyen ideggan-nniḍen seg yiman-nsen. Sin n yiwen yesselfen-d deg leεdawi n yibunen deg leḥḥun n weẓru n tγawsiwin ad yi-εiwnen s tγawsa-yi — maci s leḥnana, maca ad rǧun tizi. Lεṭun yella d akken d yettwaγeṣ akk seg wemkan n wezawag. Tidets: talmendit tamezwarut n Haiti ur telli d talusit. Maca mmekteγ belli ur sɛuγ ad nṛeẓẓeẓ ula d cwiṭ, ur sɛuγ ad nγeẓẓeḍ — kan ad nsekneḍ.

Mi d-nedda s ugafa ɣef webrid n weftis, seg yigran n yettṛuḥen armi d yisegdimen n yiberdan, Cap-Haïtien tban-d deg yigenni. Citadelle Laferrière — lqelεa tameqrant akk deg wezgen amaγlan n utaram — tettεuqqa deg tzawart n timidurin n yimitraten nnig n yilel am lweḥc n weẓru. Abrid n wedrar d aεlawen i akken i d-ittekksen unadun, d asuṣen n yiyis meqqren ɣef tneqqalin nsen. Deg tefriqt, εakzeγ ɣef leḥḍu n weẓru n snat n twinas n yiseggasen, la ttehuḍeγ, yiwen n yimelli adigan i d-yezgan ɣer tama-yi yenna-d: 'Teẓrid, lqelεa-a werǧin tettwaker. D tameqrant deg wakken ula d yiwen yugi ad d-yessers tigawt.' Ddaw n wedrar, arrac turaren tacaεurt ɣef yiwen n wemkan n wakal. Tizririn n wennar ttwaruṭen d azeggaγ d azerwal n weεlem n Haiti — kra n yiwen n usefkad aγelnaw d yiwen n wemennuγ n tcaεurt n yal ass ttemδafaren deg yiwen n wemkan. Wagi d aẓawan n tidet n temsalt n Haiti.

Hayti - Jacmel
Hayti · Jacmel

Jacmel d tamdint n lyiɣa akked uγrab — tisekkurin n umestar-is d tiwuriwin n teẓuri i d-ittεawaden tanezzarfut akk deg yilel n Caribbe meṛṛa, d inemẓawen i tent-id-yefkayen, ugar zzaden deg yixxamen i werǧin nesɛi trisiti d tamezzant. Yiwen n yimẓew n tisekkurin yeḍεa deg tewwurt-is. Tasekkurt deg yifassen-is d tazgert n taḍsa, tazgert n wawal azegzuran — iseggan n yizem ttεawaden d tuγmes n wemdan, ifer n yiwenḍin fsin-d deg yimεellen Ifriqiyen. 'Deg umestar, yal yiwen yettak tasekkurt,' yenna-d. 'Maca ddaw n tsekkurt, d Haiti n tidet. D lhebs i d-yellan din, d urfiḍ, d uẓawan i k-d-yettaǧǧan ad tḍenseḍ armi d tafrara. Ihaytiyen werǧin ttaken yiwet kan n tsekkurt.' Mmekteγ Wilde-Donald Guerrier — ameεdi n tbuγalin taγelnawt n Haiti i d-ikmen seg yiwen n weftis n wenẓul n Port-à-Piment ɣer inurar n tcaεurt Turufiyen. Abrid-is n tmeddurt am tsekkurt n Jacmel: azgen d tirin, azgen d lehna yessεerqen amadal ad d-yemmukel.

Griot — tiγma n tfunast i d-yettwazegguren i d-ittunefken d pikliz, d aγeccu-nni n rehṛuf i d-yettwaεlen — d-ibanen-d seg kṛad n yiyidar. Tamṭut i d-yettεamaren tasegrit tella azal n sḍiset n yiseggasen, tabeqqalt n ddaw yettwakres anda i tettγimi, mi iy-twala la ttaγeḍ tiwlafin, teḍsa, terna-d snat n tγemrin n uksum ɣer uḍebsiw: 'Ečč ugar. Teḥwaǧeḍ-t.' Asemmiḍ n pikliz yettemεarad d yal taεekkurt n cili n Asya — Ihaytiyen sseqdacen asemmiḍ akken ad mmagren taẓḍuya, tigilt, yal taγawsa iwerǧin tettuγal s weẓẓa. Deg zzit i d-yessargagen n ugriot, deg Kompa i d-yettεarad seg yiγummar n yiberdan, deg tewla n yifassen n tseggasin n wezzenz i d-yesseksiyen yifayen, walaγ kra i werǧin zmiren ad t-glemeγ ara ala s wawal n weḥsanen.

Deg yiḍ inu aneggaru deg Haiti, bdiγ ɣef ubalkun n yiwen n usensu deg Port-au-Prince, la ttmuqquleγ tifaf tisrifginin ɣef yidurar — maci d tifaf n yiberdan, maca d titaγin d tiferkiyin n lekarsin, d timmarin n yal ass n yiḥaḍen i werǧin nesɛi trisiti. Mmekteγ tajerrumt tasegganit n yinadiyen n umuddu — 'taεezrit n tkerkas tella d tayeḍ', 'talqaεit ur tettwasneεli ara', 'ur teddu ara'. Ayagi d ayen iwerǧen yelli d lekdeb ɣef lḥeq. Mεi lemmer tettaγṛeḍ ala tefyest-a, ur teẓriḍ ara amek i d-sseγan Ihaytiyen ayrum n tzeggʷrt i d-ittwasemεan deg Caribbe. Ur teẓriḍ ara ayγer iεeqqayen n Citadelle mazal tbedden mbeεd snat n twinas n yiseggasen. Ur teẓriḍ ara ayγer yemma-s n Pierrot tella tettnuzuyu aγṛum n ubanan s beṛṛa n tmacint n wezawag, d ayγer mbeεd simraw n yiseggasen mmi-s ad d-yessuffeγ isem n Haiti ɣer weswir agraγlan seg yiwen n wennar n tcaεurt.

Hayti - Labadee
Hayti · Labadee

Uγaleγ ɣer wayen i d-yenna Pierrot ɣef taggara n wemslay: 'Aεlam n Haiti yessawal-d L'Union Fait La Force — tadukli tessaweḍ-d tazmert. Deg temẓi-w ur fhimeγ ara. Tura, yal tikelt i d-ttlisayeγ tikast n tbuγalin taγelnawt, ttmettafaleγ ɣef yemma la tettnuzuyu aγṛum deg webrid. Wagi d ur uǧi ara. D abrid Ahayti — mi ur d-yettas ara ubibus, ad d-teẓmeḍ abeddel-ik.'

Ssenqed timura

Imawaṣen n ubrid n tmura n Ukrwas n Umaḍal

← Tiqsiḍin · Imawaṣen n ubrid n tmura n Ukrwas n Umaḍal · Browse all downloadable travel maps