
Taswirt n wamur i usefr
Merruk Imawaṣen n ubrid n tmura n Ukrwas n Umaḍal
Tettili di ugafa-utrim n Tefriqt, tagut n ugafa d Yilel Agrakal, tagut n utaram d Aṭlas Agraɣlan, unẓul d Saḥara, idurar n Waṭlas tteɣlin seg-s. Bdu s tmura anda tallemt n tkurt n uḍar tzemmer ad tuɣal d abrid n ṣṣeḥ.

- Imdanen
- Aqlan azal n 37 n yimelyan n yimdanen.
- Tasga n wakud
- GMT+1, ferqen 7 n yisragen akked Beijing.
- Tugdmin tigejdanin
- Araba-Izmaziyen d agman agejdan, imezdaɣ imeẓẓyanen seg unẓul n Ṣaḥara d isɣanen iberraniyen seg Uruppa.
- Tutlayt tanaɣurt
- Taɛrabt d Tamazight d tutlayin tunṣiḍin; Tafransist tella s waṭas di tɣawsa n tneggara, tmeẓrit d tmezduɣt n iminig.
- Aydi d ugug
- Derhem n Lmerruk (MAD).
Tizun d tifernin: 1 dulaṛ aqerruy s 10 MAD, 1 d yuru aqerruy s 11 MAD, 1 n yan n Ccinwa aqerruy s 1.4 MAD; ma yella tḥesseḍ, ẓer asenfel n tmezzi n wussan.Ar tettwaqqar tasa tajmilt n ubeddel MAD...
Visa / Visa n uselkem
Iminig aquran di Lmerruk ur yezmir ara ad yili s visa n ubrid. Taɣult n wawalen n Ccinwa d Uruppa/Schengen, Iwunak Yedduklen, Kanada, Tagelda Yedduklen, Japun, Kurya (Kurya), Singapur (Singapur), Ustralya, New Zealand (New Zealand), Rusya (Rusya), Tturk (Tturk), Brazil (Brazil), Meksik (Meksik) d wiyaḍ i d-ittawin, tteẓẓun yerna tteggun 90 n wussan s tidet. Iminig ur nelli ara deg ugezdu n tidet, ad d-yaweḍ s Acces Maroc eVisa (Acces Maroc eVisa) neɣ visa n texxamt n tɣawsa, aṭas n eVisa i d-ittawin s 30 n wussan. I wid i yebɣan visa, ad as-qqimen 2-4 n yimmal i wakken ad bdun.
Last reviewed: 2026-07-08. Recheck official entry and travel rules before booking.Asuffeɣ adigan
Ahil iqerṛen d ONCF (ONCF) i temdinin timeqranin, d CTM/Supratours (CTM/Supratours) i wakken ad tṭfen aḥric n ubrid n uzzal, d aḥric n Saḥara s tɣawsa n tɣawsa. Casablanca-Marrakech s ubrid n uzzal, 2.5-3 n yisragen, azal s MAD 90-150; Casablanca-Fes, 3.5-4 n yisragen; Tangier-Casablanca s Al Boraq (Al Boraq), 2 n yisragen. Ar Chefchaouen (Chefchaouen), aṭas ad ttwaḍun s CTM neɣ tɣawsa n tɣawsa. Ar Merzouga/Erg Chebbi, ur tḥesseḍ ara aḥric n ubrid n tneggara i d-ittawin s tmeskin; seg Marrakech ar Saḥara, ass n ubrid aṭas s 9-10 n yisragen.
Aseggas i usefr
3-5 d 9-11 n wagguren d wid yessenqaden i temdinin, iqerra d ubrid n Saḥara. 6-8 n wagguren ur yessefk ara ad yili Merzouga (Merzouga) d aɣessan di tnekra yeḥman. 12-2 n wagguren ad ttwalin temdinin d itran n Saḥara, maca di tmeddit tebrud, tiktar n Waṭlas tzemrent ad ttwalin s ugeffur.
Aswir n wazal
Akk-agi, s lqedd n tmeẓẓut n Uruppa, maca timdinin n iminig ad frent azal n tmeẓẓut n taddart d tmeẓẓut n iminig. Aseggas n yiminig anammas, ass s MAD 700-1,100; win yebɣan ad issefhem, MAD 300-500. Addad n texxamt n iminig, MAD 80-180; texxamt n riad (riad) n snat n tɣawsiwin, MAD 350-900; riad (riad) uqqur, MAD 1,500+. Tamečči n ubrid, MAD 10-30; tadjin (tadjin) n urem, MAD 45-90; aram n iminig, MAD 120-250; atay n tizwa, MAD 10-25. Tamezduɣt n Saḥara (2-3 n wussan), s tɣawsa n tɣawsa, Yuru 80-150; ma yella tɣawsa n tɣawsa n taddart, tzemreḍ ad tili s Yuru 300-600. Aseggas n 8 n wussan di Lmerruk, ad tḥesseḍ s $1,200-$2,800 i yan.
Isalen imazla n usikel
Merruk Isalen imazla n usikel
Tettili di ugafa-utrim n Tefriqt, tagut n ugafa d Yilel Agrakal, tagut n utaram d Aṭlas Agraɣlan, unẓul d Saḥara, idurar n Waṭlas tteɣlin seg-s. Bdu s tmura anda tallemt n tkurt n uḍar tzemmer ad tuɣal d abrid n ṣṣeḥ.
Merruk Idles n tmurt?
Lmerruk d tamurt n imuslmen, temdinin n iminig ɛlayent, maca ma tkečmeḍ ar Medina (Medina), taddart n tmeddurt, riad (riad) n taddart d tixxamin n ddin, tɣawsa n tɣawsa d tɣawsa n tɣawsa ad ttwaliḍ aṭas n tafat. Iminig ur nelli d imuslmen, ur yezmir ara ad yekcem ar tmezgida seg iwud, anagar di Casablanca (الدار البيضاء) Lǧamaɛ lḥasan Tis (Hassan II Mosque) i d-ittawin s tɣawsa n tɣawsa. Taẓuri: di Marrakech (مراكش), tixxamin n uḍar n uxxam tezmer ad tili tefrunt; di Fes (Fes), tizegzawin d taddart n idurar ttwalin s tḥerci. Di Medina (Medina), ṭṭef aseqqim yerna ẓer tɣawsa; ma tεezbeḍ ad tzedqeḍ, ad d-tefkeḍ lхiṣṛa; ma ur tεezbeḍ ara, ad d-teεyeḍ no thank you, ur tesεiḍ ara ad teslan. Amdukral, aṭṭaṣ, ajeğğig n uḍan, aẓeṭṭan n ujaref, tiferkiwin n uṭṭun, aɛrab n tɣawsa n taddart d tɣawsa n uxxam, zemren ad ttwaliḍ s tmeqqit neɣ tmeɣra. Aqeddac yessenqad ur yelli d aḥric n tmeẓẓut, maca d aḥric n ubrid: ad ttwaliḍ, ad ttejreḍ, ad ttwaliḍ. Aḥric n wass, ad tferkeḍ tizun n tmeddawin, ad tuḍeḍ ar tmezzit.
Merruk Visa / Visa n uselkem?
Iminig aquran di Lmerruk ur yezmir ara ad yili s visa n ubrid. Taɣult n wawalen n Ccinwa d Uruppa/Schengen, Iwunak Yedduklen, Kanada, Tagelda Yedduklen, Japun, Kurya (Kurya), Singapur (Singapur), Ustralya, New Zealand (New Zealand), Rusya (Rusya), Tturk (Tturk), Brazil (Brazil), Meksik (Meksik) d wiyaḍ i d-ittawin, tteẓẓun yerna tteggun 90 n wussan s tidet. Iminig ur nelli ara deg ugezdu n tidet, ad d-yaweḍ s Acces Maroc eVisa (Acces Maroc eVisa) neɣ visa n texxamt n tɣawsa, aṭas n eVisa i d-ittawin s 30 n wussan. I wid i yebɣan visa, ad as-qqimen 2-4 n yimmal i wakken ad bdun. Di tizun n uẓum (Ramḍan), ass, tmečči, tneggara d lewqat n tɣawsa tbeddilen; di tmeddit d tafat, tneggara tḥečča, tixxamin n wučči ččuṭen, iminig n ubrid imqqranen ad ttwalin s tmeẓẓut. Iminig zemren ad twalin s tidet, maca ur ttewlef ara ad tečču di wammas n taddart i yeggaren. Ma yella tḥesseḍ di riad (riad), ḍuɛ ɣef lewqat n tmečči n tifawt d mačči n tmeddit. Di tmeẓẓut n lεid, abrid n uzzal, tixxamin d tmeẓẓut n tɣawsa ad ttwalin s tḥerci; ur tteǧǧi ara anida ad ttuɣalen seg taddart ar taddart.
Merruk Aydi d ugug?
Derhem n Lmerruk (MAD). Tizun d tifernin: 1 dulaṛ aqerruy s 10 MAD, 1 d yuru aqerruy s 11 MAD, 1 n yan n Ccinwa aqerruy s 1.4 MAD; ma yella tḥesseḍ, ẓer asenfel n tmezzi n wussan. Akk-agi, s lqedd n tmeẓẓut n Uruppa, maca timdinin n iminig ad frent azal n tmeẓẓut n taddart d tmeẓẓut n iminig. Aseggas n yiminig anammas, ass s MAD 700-1,100; win yebɣan ad issefhem, MAD 300-500. Addad n texxamt n iminig, MAD 80-180; texxamt n riad (riad) n snat n tɣawsiwin, MAD 350-900; riad (riad) uqqur, MAD 1,500+. Tamečči n ubrid, MAD 10-30; tadjin (tadjin) n urem, MAD 45-90; aram n iminig, MAD 120-250; atay n tizwa, MAD 10-25. Tamezduɣt n Saḥara (2-3 n wussan), s tɣawsa n tɣawsa, Yuru 80-150; ma yella tɣawsa n tɣawsa n taddart, tzemreḍ ad tili s Yuru 300-600. Aseggas n 8 n wussan di Lmerruk, ad tḥesseḍ s $1,200-$2,800 i yan.
Tafrant n ubrid n ṣṣeḥ
8-day Merruk Aɣawas
Bdu s tmura anda tallemt n tkurt n uḍar tzemmer ad tuɣal d abrid n ṣṣeḥ. Izmawen n Watlas. Lmeɣrib mačči d tamdint yezmer yerna ad tili s yiwen n wussan. 8 wassen d tizi tamenzut: Anfal n Casablanca (Anfa), Mṛṛakc (مراكش) i tazdart tamellalt d tizi, Merzouga (Mṛẓug) i Ṣaḥra (Sahara), Fas (فاس) i l-madina taqburt n 1000 iseggasen, Cifšawen (Chefchaouen) d tawwurt n tizwiri n l-madina tazegzawt, akkin d Rbat (الرباط) neɣ Tṣṣawira (Essaouira) i tririt ɣef wegar n Atlaṣ (Atlantic).

第 1 · Casablanca (Anfa) / Mṛṛakc (مراكش)
Anzal ɣef Casablanca (Anfa), sin akkin ur tḥendur i Mṛṛakc (مراكش)
CMN → Tajmεa n Ḥasan II (Hassan II Mosque) → asras n tmacint (train) ar Mṛṛakc (مراكش)
Tajmεa n Ḥasan II (Hassan II Mosque) s usekfaw, afriwen n wuccen d wejdid n yilel, d ugdad n wezzar isḍeggεen tifrat i wass amezwaru; maca Casablanca (Anfa) ur tḥeḍḍer ara i weṣmed n teẓrigt tamezwarut. Imassaten zemren ad d-awin Stade Mohammed V d Wydad/Raja d tmergit n temdint i wehmen ara: ad ak-ineγ Casablanca mačči d anfal d taddart n usɣam, maca d tamdint ideg i yella wayas n teqbilt n tmazirt n Lmeɣrib. Sin akkin, asras n ONCF ar Mṛṛakc (مراكش) i wakken ad tḥḍeṛ i tazdurt tamellalt n uxxxam uṛmin (riad).
Asras n usenfaṛ n tmacint (train) n wejdid d uxxxam uṛmin (riad) ad tɣemmṭen tikwal umi tanzeɣt; ur sqelleε ara ar tizi n l-madina taqburt deg iḍ. Ma d asemmɛed n tmacint (flight) yekka s tizit yemmaṛ, tifed dayen ad tḥetrem ɣef Casablanca (Anfa), ass wis sin ar tafsut ad tinid.

第 2 · Mṛṛakc (مراكش)
Mṛṛakc (مراكش): Iɣramen uraɣen, tuzeka d wezzar n wejdid
Jemaa el-Fnaa → Koutoubia → Tuzeka n Majorelle (Majorelle Garden) → Uswaq (Souks)
Ass a d-tanḍer Koutoubia, tuzeka d wezwu (souk), tameddit ar Jemaa el-Fnaa. Wezzar mačči d tizi n zikk, maca d aɣaras n iswaq, azerfu, tewcekt, imiwen d unzar n yimda; tizmert-nneɣ d akken ad nadi ɣef tesga n uxxxam uṛmin (riad) i wezrir n wezzar, sin akkin a nerr tizi-tu. Uswaq (souk) d tiziwt tafellunt maca tleḥḥu; ur tḥesseḍ ara akk tifrat, adu n wul neɣ ayyur di tmeddit yiwet.
Di wexxam uṛmin (riad) ad tɣḍeḍ ara asenfaṛ n tmacint n tizi n taddart; di tiḍi ad tuɣaled s ujenadi (offline) n tmeẓrit (map) d yismi n uxxam. Ur tḥessuḍ ara i wehdi n yiwen iwalan, aɣaḍeḍ ad tettewḥesseḍ s tmara i wakken ad teččuḍ af tɛettat.

第 3 · Idurar n Waṭlas (High Atlas)
Aεeddi ɣef Idurar n Waṭlas: Tizi n Tiɣzirt (Tizi n'Tichka) d Ayt Bin Haddun (Ait Benhaddou)
Mṛṛakc (مراكش) → Tizi n Tiɣzirt (Tizi n'Tichka) → Ayt Bin Haddun (Ait Benhaddou) → Dades
Tizi n Ṣaḥra (Sahara) tessawal d maca d usiweḍ: tizi n idurar, asawen, aṭṭan n tmacint, usebdeb n uswaq d wussan n tmacint. Ayt Bin Haddun (Ait Benhaddou) d tizi n wuzzal, maca mačči d tizi n tizi: tella di tizi n tizi n tizi n tizi n tizi n tizi. Di tisi n ticcal, aṭas n medden ur tḥesseḍ ara aṭan n tmacint seg Mṛṛakc (مراكش) ar Dades, ladɣa ma llant d tmacint n tmejtemɛin.
Tizi n idurar tewweḍ, netta tessawal i wehdi n uṭṭan n tmacint; di tegrest ad tḥesseḍ ɣef usigna n wezɣar d wussan. Di tmara n tefḍalt, ad tḥesseḍ ma yella tella d tizi n tizi n tizi n tizi n tizi n tizi n tizi.

第 4 · Ṣaḥra (Sahara) / Merzouga (Mṛẓug)
Merzouga (Mṛẓug): Iɣzar, amud n uqagguc (camel) d tafukt n wezzar n Erg Chebbi
Dades → Todgha Gorge → Merzouga (Mṛẓug) → Erg Chebbi
Erg Chebbi d tizi n wuzzal, maca tayawt n wehdi d tizi n tefḍalt d wussan n tmacint d tizwit n tegrest. Akken ad tḥesseḍ i teẓɣelt, s tizi n tmacint d wezɣar n tizi; tizi n wezzar d tizi n wuzzal, maca ur tḥetteḍ ara akken i d tella deg tewsit. Tizi-a tessawal d akken ad tḥesseḍ ma yella tella d tizi n wehdi, mačči ad tḥetteḍ ɣef wezzar n tizi n tizi n tizi.
Sentem aḥulf, imensi n wakal, aḥermem n tudert, aman iɣẓan, aglim n tegrest, akud n 4x4/leɣdab d tarrayt n tuffɣa; siyun 6-8 sferreq. Awi tafat n uqerru, tifḍin, taɛzert d tɛṛiṭ, imassn itranen ḥader i tɣuri.

第 5 · Fas (فاس)
Seg iẓḍar n nnejdi ɣer Fas: ass n tnigert ɣezzifen maca yefk as iɣef
Merzouga → Ziz Valley → Midelt → Fas
Ass-a ur yessefk ara ad nernu iẓṛan; tafuct n usigna tga d timmugri: Ziz Valley n tɣanimin, idurar n Midelt, akal n ticri, tameddurt n Fes deg tmeddit. D ass n tnigert ɣezzifen deg ubrid n 8 wussan, d ass ara yessefhmen amedya n tjerrumt n tmazirt n Meṛṛuk. S umata, mi ara tawḍeḍ ɣer Fas, yessefk kan ad teččeḍ t tṯeṣbeḥ, ur ara d teffeɣeḍ akken ad tkeččmeḍ ɣer temdint taqbuṛt.
Hader aman, lḥefḍit, aqerru n uṭṭan n ubrid, tissit n trist d tkarda n tmazirt; ur teggara ara timɣarin n imensi deg tazwara. Ma tkečmeḍ ɣer Fas deg yid, sselkem i riad (riad) ad yessers amṣaw (porter) neɣ ad yefk anwa n wemkan n umaggur.

第 6 · Fas (فاس)
Fas: Tamedint taqbuṛt, Aɣanim n iglimen d Taseddant taqburt
Fes el-Bali → Chouara Tannery → Al-Qarawiyyin
Fes el-Bali d tamedint talemmast n tlemmast n tidet: tiɣeṛmin n lḥumer, tigranin n iglimen, ixeddamen n ufus, iwdan n ddin d ubridan imẓẓyanen. Anezwu n uglim d taddart ideg tettili tneqqit; imeẓriyen iqqar daɣen ad ţeǧǧen ad ţ-țeṛẓen. Ma yella tebɣid ad tafeḍ amedya n tɣawsa, ɛawen iman-ik s uḥeddad yessnen.
Slemm i uḥeddad aqdim n wass; ur teddum ara akked win ikeččmen fell-ak deg ubrid, ṣeḥḥeḍ i ixeddamen d iɣallen n ddin uqbel ad teṭṭfeḍ tawwurt. Awi ar-asen ibeṛdan i yellan ur nqelleq ara, aṣemmiḍ n uglim d aquran; wid yemḥazen zzemren ad awin iferran n tmentit neɣ akrur.

第 7 · Chefchaouen (Chattawen)
Chefchaouen: Tameddurt tazeggʷaɣt n tmeddit n tlemmast
Fas → Chefchaouen
Tamedint tazeggʷaɣt tettwaḥseb d tamdint n tfilit. Tella i wakken ad teddum s leqder, ad tili d ayen iqellan: ad tgedreḍ, ad tili tafat n idurar n Rif d tudert n yimezdaɣ; mi ara teggireḍ timlilit, ur teǧǧi ara ad tḥebseḍ iberdan, ur teggir ara ad tḥedmeḍ d uswir n tɣuni. Chefchaouen tella tleqqaq ugar n Marrakech/Fas, maca tella teḥwaǧ lḥewwa n lewqat d leqder.
Seg Fas ɣer Chefchaouen, ttwaqad bus n CTM (CTM bus) neɣ tasedda s tɣuri. Tamedint ɣer ugezdu/taɣiwant teḥwaǧ tallit, ur teggara ara ar ass aneggaru. Wid iwumi tteggan d aṭas, ad d-yilin ɣer wemkan n taddart n ubrid, acku taddart taqbuṛt d aɛedduṛ.

第 8 · Rabat (Rbaṭ) / Essaouira
Rabat neɣ Essaouira: Tamaneɣt n tsertit neɣ Tagut Aṭlasi
Rabat neɣ Essaouira → Casablanca
Rabat tella teqder i wakken ad tili d tamdint yeggʷaṛen: Kasbah of the Udayas, Hassan Tower d yilel ad d-awin aḥerfi seg uḥeddad. Essaouira d aḍu, iɣerban n yilel, aberni, iselman d uẓawan n Gnawa, i wid iwumi yettwaẓen ad qqimen deg ugut. Ur ten-teggez ara ass-agi, slem ɣef ugezdu n tuɣalin, tamẓit n tfekka akked ma tebɣiḍ ad tkeččmeḍ ɣer ubrid.
Slem ɣef ugezdu n tuɣalin; ass aneggaru yeffek ad yili qrib n Casablanca/Rabat neɣ RAK, ur tettkukra ara asirem n ubrid. Essaouira d aḍu, awi taɛzert; Rabat d tameṭṭaṭ i wid yebɣan ad ṭṭfen lmehna seg ubrid n tmeɣra ɣer CMN.
🇲🇦 Merruk Tirra n usemẓi
Tamsizzelt n Lmeɣrib: Aɛeddi s wanzaren ɣef temdint tazeggaɣt, tawwurt n usserwes d Tneẓruft
Tiqsiḍin: Merruk, Izmawen n Watlas.

Tikkelt tamezwarut i d-snulfuɣ afaylu n tamsizzelt n Lmeɣrib, ɣileɣ dakken tkarḍa ad tebdu seg ufrag n Tigemmi n Ccix, seg Mrrakc, Fas, Merzouga, ad teddu ar Tneẓruft. Mi d-riɣ s tidet, fehmeɣ dakken Lmeɣrib ur d-ittwabna ara s yikilumitren, izwar akken ad k-id-yaweḍ s rrwayeḥ. Tameddit n Mrrakc, mi d-yekker uḍu, ssuq n tsaṛin, azɛefran, lkemmum, lqerfa d lwerd iquren, rrwayeḥ-nsent am wakken d yiwen n yiɣerruba n yineccayen i d-yettmeslayen akk deg yiwet n tizi, ula d yiwen ur iǧǧi wayeḍ. Ttedduɣ-d s ləɛqel gar n yiɣerfan, bab n tḥanut yessers-d deg ufus-iw yiwen n weqbuḍ n Ras el Hanout, kṛaḍ n tmerwin tsaṛin mezzint-d s tneɛrit, ṣṭṭin-d am yiwen n webrid aqbur i d-yeddun seg Tneẓruft ar leḥyuḍ n temdint tazeggaɣt.
Mi d-yewweḍ yiḍ, winan n Jemaa el-Fnaa ceɛɛlen abrid-a. Tijjumin ttuɣalen-d yiwen s yiwen, zzit n tnegluft n yizmar yeɣli-d deg times, ddexxan d amellal yettali-d s tazzla; rrwayeḥ n teflut n wuccen, rrwayeḥ n tnegluft n lmeqes, rrwayeḥ n tazizawt n ugellum n limun, akk ttwaɛeffan-d ɣef ddeqqa d usutuy. Llan wid i k-id-ittawin ad twaliḍ utem n wucci, llan wid i k-id-ittawin amkan n wqimi, llan wid i k-id-iḍeqqen seg ddexxan: "Ccinwa?" Qqimeɣ ɣef yiwen n wemkan n ucebbak i d-yettḥuzzun, walaɣ tawilalt n tnegluft tettwaɣleb, dɣa dɣa fehmeɣ maɣef aṭas n yemdanen i d-yeqqaren dakken Mrrakc tettɛeyyi: mačči d lehdeṛ, d akken teččuṛ akk, ula d aḍu ur yesɛi ara ilem.
Read the full Merruk World Cup travel storyTiwlafin n yimeṭṭaṛen imezwura n tmurt
Merruk Imurar
Izmawen n Watlas: Imurar, Izmalen n yidles.



Aneggaf n weffud d uktiḍ n wesɣiḍ
Merruk Aɣawas
Aɣawas: Merruk. Akteḍ n wesɣiḍ yella d aferdis n wuktiḍ i useggas, akteḍ aneggaru yettaǧǧa i unadi s wakud n twala.

CMN
Aéropuert Amaddal Mohammed V (Mohammed V International Airport)
Aéropuert amqqran akk di Lmerruk, i tneggara seg Casablanca (الدار البيضاء) s ubrid n uzzal ar Marrakech (مراكش), Rabat (الرباط) neɣ Fes (Fes).

RAK
Aéropuert Menara n Marrakech (Marrakech Menara Airport)
Yessefk i ubrid n Marrakech (مراكش) + Saḥara n unẓul, aṭas n tmeskin n tneggara seg Uruppa.

Idles n tmurt
- Lmerruk d tamurt n imuslmen, temdinin n iminig ɛlayent, maca ma tkečmeḍ ar Medina (Medina), taddart n tmeddurt, riad (riad) n taddart d tixxamin n ddin, tɣawsa n tɣawsa d tɣawsa n tɣawsa ad ttwaliḍ aṭas n tafat. Iminig ur nelli d imuslmen, ur yezmir ara ad yekcem ar tmezgida seg iwud, anagar di Casablanca (الدار البيضاء) Lǧamaɛ lḥasan Tis (Hassan II Mosque) i d-ittawin s tɣawsa n tɣawsa. Taẓuri: di Marrakech (مراكش), tixxamin n uḍar n uxxam tezmer ad tili tefrunt; di Fes (Fes), tizegzawin d taddart n idurar ttwalin s tḥerci.
- Di Medina (Medina), ṭṭef aseqqim yerna ẓer tɣawsa; ma tεezbeḍ ad tzedqeḍ, ad d-tefkeḍ lхiṣṛa; ma ur tεezbeḍ ara, ad d-teεyeḍ no thank you, ur tesεiḍ ara ad teslan. Amdukral, aṭṭaṣ, ajeğğig n uḍan, aẓeṭṭan n ujaref, tiferkiwin n uṭṭun, aɛrab n tɣawsa n taddart d tɣawsa n uxxam, zemren ad ttwaliḍ s tmeqqit neɣ tmeɣra. Aqeddac yessenqad ur yelli d aḥric n tmeẓẓut, maca d aḥric n ubrid: ad ttwaliḍ, ad ttejreḍ, ad ttwaliḍ. Aḥric n wass, ad tferkeḍ tizun n tmeddawin, ad tuḍeḍ ar tmezzit.
- Di tizun n uẓum (Ramḍan), ass, tmečči, tneggara d lewqat n tɣawsa tbeddilen; di tmeddit d tafat, tneggara tḥečča, tixxamin n wučči ččuṭen, iminig n ubrid imqqranen ad ttwalin s tmeẓẓut. Iminig zemren ad twalin s tidet, maca ur ttewlef ara ad tečču di wammas n taddart i yeggaren. Ma yella tḥesseḍ di riad (riad), ḍuɛ ɣef lewqat n tmečči n tifawt d mačči n tmeddit. Di tmeẓẓut n lεid, abrid n uzzal, tixxamin d tmeẓẓut n tɣawsa ad ttwalin s tḥerci; ur tteǧǧi ara anida ad ttuɣalen seg taddart ar taddart.
Merruk Asuffeɣ adigan?
Ahil iqerṛen d ONCF (ONCF) i temdinin timeqranin, d CTM/Supratours (CTM/Supratours) i wakken ad tṭfen aḥric n ubrid n uzzal, d aḥric n Saḥara s tɣawsa n tɣawsa. Casablanca-Marrakech s ubrid n uzzal, 2.5-3 n yisragen, azal s MAD 90-150; Casablanca-Fes, 3.5-4 n yisragen; Tangier-Casablanca s Al Boraq (Al Boraq), 2 n yisragen. Ar Chefchaouen (Chefchaouen), aṭas ad ttwaḍun s CTM neɣ tɣawsa n tɣawsa. Ar Merzouga/Erg Chebbi, ur tḥesseḍ ara aḥric n ubrid n tneggara i d-ittawin s tmeskin; seg Marrakech ar Saḥara, ass n ubrid aṭas s 9-10 n yisragen.
Merruk Asemdu n yisfer?
Lmeɣrib mačči d tamdint yezmer yerna ad tili s yiwen n wussan. 8 wassen d tizi tamenzut: Anfal n Casablanca (Anfa), Mṛṛakc (مراكش) i tazdart tamellalt d tizi, Merzouga (Mṛẓug) i Ṣaḥra (Sahara), Fas (فاس) i l-madina taqburt n 1000 iseggasen, Cifšawen (Chefchaouen) d tawwurt n tizwiri n l-madina tazegzawt, akkin d Rbat (الرباط) neɣ Tṣṣawira (Essaouira) i tririt ɣef wegar n Atlaṣ (Atlantic). Anzal ɣef Casablanca (Anfa), sin akkin ur tḥendur i Mṛṛakc (مراكش) CMN → Tajmεa n Ḥasan II (Hassan II Mosque) → asras n tmacint (train) ar Mṛṛakc (مراكش) Asras n usenfaṛ n tmacint (train) n wejdid d uxxxam uṛmin (riad) ad tɣemmṭen tikwal umi tanzeɣt; ur sqelleε ara ar tizi n l-madina taqburt deg iḍ. Ma d asemmɛed n tmacint (flight) yekka s tizit yemmaṛ, tifed dayen ad tḥetrem ɣef Casablanca (Anfa), ass wis sin ar tafsut ad tinid. Mṛṛakc (مراكش): Iɣramen uraɣen, tuzeka d wezzar n wejdid Jemaa el-Fnaa → Koutoubia → Tuzeka n Majorelle (Majorelle Garden) → Uswaq (Souks) Di wexxam uṛmin (riad) ad tɣḍeḍ ara asenfaṛ n tmacint n tizi n taddart; di tiḍi ad tuɣaled s ujenadi (offline) n tmeẓrit (map) d yismi n uxxam. Ur tḥessuḍ ara i wehdi n yiwen iwalan, aɣaḍeḍ ad tettewḥesseḍ s tmara i wakken ad teččuḍ af tɛettat. Aεeddi ɣef Idurar n Waṭlas: Tizi n Tiɣzirt (Tizi n'Tichka) d Ayt Bin Haddun (Ait Benhaddou) Mṛṛakc (مراكش) → Tizi n Tiɣzirt (Tizi n'Tichka) → Ayt Bin Haddun (Ait Benhaddou) → Dades Tizi n idurar tewweḍ, netta tessawal i wehdi n uṭṭan n tmacint; di tegrest ad tḥesseḍ ɣef usigna n wezɣar d wussan. Di tmara n tefḍalt, ad tḥesseḍ ma yella tella d tizi n tizi n tizi n tizi n tizi n tizi n tizi.
Aneggaf n tgejdit seld n weffud
Merruk Aɣawas
Aɣawas: Merruk.

Riad Kniza (Riad Kniza)
Aferdis n wazal: $180-$420/ iḍ
Azal n uxxam n tɣawsa (riad) d taddart, aḍar, tmečči n tifawt d tɣawsa n uxxam, ur yelli d tmeskin n tneggara. Ma d tikkelt tamezwarut di Marrakech (مراكش) Medina (Medina), ḍuɛ ɣef uxxam ad yawi iminig ar wammas n ubrid n tneggara. Di tmeddit, ad tḥesseḍ tizun s ubrid n tneggara n ubrid n taddart d tifernin n uxxam. Aṭas n riad (riad) i d-ittawin di tizegzawin, tkap (taksi) ad tteǧǧan iminig di taddart. Aẓeṭṭan n uxxam n riad (riad) yettwasekwen s tmeddit n tifawt, atay n tizwa di taddart, d tɣawsa n uxxam i d-ittawin s ubrid n tneggara, maca tella tmeẓẓut n tafat di tixxamin, aɛrab n tizun s tḥerci, aẓeṭṭan n uḥric n tneggara.

Dar Roumana (دار رومانة)
Aferdis n wazal: $120-$300 s yiḍ
Fes el-Bali (فاس البالي) d tmečka tussda n tuzzma n ibenna, tebɣu wid yebɣan ad d-yawin amkaw, ad d-kečmen s lbeṭṭiɣ di Lmedina, wid ur neẓẓi ara ad d-yawin ṭumubil alamma d uxxam. Iyexxamen n Fes el-Bali (فاس البالي) d iɣezfan ugar n wid n Marrakech (مراكش), ma tellam tesɛam ulaṭas n ṭṭrad neɣ ttwḍam kan deg iḍ, ilaq ad tḍebberem s webrid n uxxam, neɣ aqlac ad tettidirem ulaṭas n lwaqt. Mačči d lweḥc n teswiɛt, d aqeṭṭun n tmečka, tisednan n tṛṛuḍ, timetti n lmeǧlis, d uzal i d-yefk uswir n tudert; ur iḥemmel ara wid yebɣan ad d-yawin ṭumubil s tɣawla.

Aseɣbar n Tenẓiḍt n Udebɣan (مخيم الرفاهية الصحراوي)
Aferdis n wazal: $80-$350 s yiḍ
Isɣaren n Merzouga (مرزوقة) deg tnzert d wid yemgaraden aṭas, tixxamin d tmečka mačči d tidda. Uqbel ad tḍebberem, steqsim ma yella yebna 4x4 / alɣem, lmeṛṛa n tmeddit d lfṭur, lḥemmam d lqedḥ, lmeẓẓi, lmehdi n tegrest, tisednan, tama n tmečka, aseffed, d tikyafin n tɣawla. Kra n yisɣaren lqayen ara d-yawin imdanen ar lḥanut s lqiṭan. Deg lemẓi ur iyilma ara ad tɣemmem s useɣbar n tnzert, deg tegrest ilaq ad tewwiḍ alburni d iqetṭanen.
Assefsi adigan d usneɣ
Merruk Izmalen n yidles
Izmalen n yidles: Merruk.

Tajine (طاجين)
Aseɣbar n uqerruy akked ufella n uferruj, lḥaceb n tmečka, tazart, azemmur, d tfiyyi n kefta. Isɣaren n imara n at iggi d ayla, lqima nsen talsit. Isɣaren n lmdina d wid yemgaraden, lqiṭan n 20-30 n tesdatin. Lqaεda d tmečka tussda: Jemaa el-Fnaa (جامع الفنا) d uqerruy n tmuɣli, mačči d ačču. Iwin ad tčuččen s webrid n umara iḥeqqeqen.
Asneɣ iwqimen: Al Fassia (الفسية), Nomad (نوماد), isnagaren n lmdina n iɣi
Abujet: MAD 45-150

Couscous (كسكس)
Lqarni n lmeṛṛa n yimawalen, s tazart, akessum / aferruj neɣ tfaya n tmečka. Ur tt-ṭṭef ara am «ikerdis n lma», d ačču n tmečka. Lqiṭan n usɣar d lḥaceb n tmečka. Isɣaren ur tt-ssalam ara s souss. Ma d Lǧemɛa n riad, steqsim ma yella zemren ad d-awi-d ačču n tmečka. Aya yif ačču n tmečka n ubrid.
Asneɣ iwqimen: The Ruined Garden (ذا رويڭارتن), Cafe Clock (كافيه كلوك), lmeṛṛa n tmečka n riad
Abujet: MAD 60-160

Atay n tzizet (أتاي النعناع)
Atay n tzizet d tutlayt n tɣawla n tɣawla, lmeṛṛa n lweqt i t-yejjan aṭas. Ma ur tebɣiḍ aṭas, ini d tazwara. Mi k-id-ssasan aṭay, mačči d tidet n lqiṭan, maca deg lqsida, lmeṛṛa n tmečka. Ddaw aṭay, ma tebɣiḍ ad tgedmem, ilaq ad tḥerṣeḍ. Amaṭan n atay d tmečka n riad, s lmeṛṛa n Fes el-Bali (فاس البالي), neɣ deg tnzert deffir tmečka, mačči d tmečka n ubrid.
Asneɣ iwqimen: Isɣaren n riad, kafiyawat n lmdina, isɣaren n tnzert
Abujet: MAD 10-25
Merruk Assefsi adigan d usneɣ?
Tajine (طاجين) Aseɣbar n uqerruy akked ufella n uferruj, lḥaceb n tmečka, tazart, azemmur, d tfiyyi n kefta. Isɣaren n imara n at iggi d ayla, lqima nsen talsit. Isɣaren n lmdina d wid yemgaraden, lqiṭan n 20-30 n tesdatin. Lqaεda d tmečka tussda: Jemaa el-Fnaa (جامع الفنا) d uqerruy n tmuɣli, mačči d ačču. Iwin ad tčuččen s webrid n umara iḥeqqeqen. Al Fassia (الفسية), Nomad (نوماد), isnagaren n lmdina n iɣi MAD 45-150
Tameddurt n yiḍ, tizuryin d imukan n trir
Merruk Izmalen n yidles
Izmalen n yidles: Merruk, Izmawen n Watlas.

Jemaa el-Fnaa (جامع الفنا) deg tmeddit
Deffir tmeddit, asagem ad yili d askaw n tmečka: isɣaren n tafiyyi, tizembilin n lḥaceb, ṭṭbel, timdyazt, imuraren, d imdanen. Tamečka tussda, maca teʿja aṭas. Uqbel ad tṭfeḍ imdanen neɣ aɛrab, steqsim n lqima. Rre taberdit d tilifun deg ufasi. Ur tčučči akk ačču d lqiṭan deg ubrid. Tif tmečka n uzzur: awal seg ugerruj n uxxam, syen ad tɛeddiḍ.

Aseɣbar n tnzert n Merzouga (مرزوقة) d tmeɣra n tṭbel
Tmeɣra n tṭbel n Merzouga (مرزوقة) d tmečka n imara n at iggi. Mačči d tidet n tmeɣra n Tmeddit n yimaziɣen. Maca mi tkemmel tnzert deffir tmečka, aṭay n tzizet, itran, d tmečka tussda. Lḥader: imir n tmečka d lqarb, azeṭṭa n tnzert, d lqaḍiya n tɣawla. Deffir tmečka, lmelḥ s lqarb. Deg tegrest, lmehdi d alburni. Deg lemẓi, lmeṛṛa n tmečka n tafukt.

Essaouira (الصويرة) d lport n yibraɣen
Essaouira (الصويرة) d tmečka n ubeḥri n Atlaṣ, iberdan n yilel, lport n yibraɣen, tiqdimin n yilel, ixeddamen, iberdan n aziza d umuḍ d uẓaṛ n tmeɣra. Tella tmara. Maca ma tefḍeḍ seg tmečka n Fes/Marrakech, tella tmečka n tɣawla.
Ikluben n tkurt n uḍar idiganen
Merruk Imurar
Imurar: Merruk, Izmawen n Watlas. Tizi n taddart n Lmeɣrib tessawal d Casablanca (Anfa) d tawwurt: Dderrbi n Wydad (نادي الوداد الرياضي) d Raja (نادي الرجاء الرياضي) d ayyur iǧan ṭasmiṭ n taddart n tmazirt deg Tafriqt n Ugafa, akkin d Rbat (الرباط), Fas (فاس), Mṛṛakc (مراكش) d tizi n usiεdi.

Casablanca (Anfa)
Wydad AC (نادي الوداد الرياضي)
Azeɣɣaṛ n Wydad, array n CAF d Stade Mohammed V s-ɛeddan Casablanca d tamdint n ugerjum. Tella tqen i tjerrumt n temdint, adrar n Tefriqt, ass n derby d tmeddurt n tqehwatin; imeẓriyen iwumi yebɣan ad ẓren lmeɛrefa, slem ɣef ubrid aqdim/aṣli, ṭṭef tigawin n tṭab, anaẓur d ubrid n tuffɣa. Ur teggir ara Wydad d “amezwag azeggʷaɣ” kan, d igerrjum n temdint n Meṛṛuk, iṭṭij n tefriqt d uswir n tɣellist.

Casablanca (Anfa)
Raja CA (نادي الرجاء الرياضي)
Azerwal n Raja, tiɣriwin, tifo d usselsu n wexxam d yiwen ugeḍrun seg derby n Casablanca, yettwaḥseb daɣen s tmuɣli n tefriqt ɣef lqbayel n imezdaɣ. Yessefhem aḥsab n teṭṭaf, lmeɛna n imeṭṭawen d ubrid n uḍar ɣer tmeddurt n yal ass; maca ur tegged ara atik seg wexxam n lehfaf. Tafat n lmendad tella deg yiḍen n tmeẓla n tefriqt neɣ ass n lmendad, s tallelt n yemdaren yessnen/ineẓẓamen.

Rabat (Rbaṭ)
FUS Rabat (الفتح الرباطي)
FUS Rabat yettawi i tamaneɣt n tsertit abrid n uḍar aqdim, yessefhem d Hassan Tower, Kasbah of the Udayas, imi n Bouregreg d texxamin n tɣiwant. Ur yelli am derby n Casablanca, maca yessefhem i imeẓriyen tameddurt n uḍar n Meṛṛuk: d tamettit, i twaculin d wass n uḍar ameqqran.

Fas (فاس)
MAS Fas (المغرب الفاسي)
MAS Fas (المغرب الفاسي) ittajja Fas ur d-tili kan d tamdint n lqdim. Tazdayt nns d tqdimt n lmdina, tamdint tamaynut d tmagit n imura n taddart, tzemm-as i uskud n wass wis 6 deg tmeddit; ma ur tella tmezduɣt, tzemm ad tseqdac asenfar n tudrin d ticammi n uḍar d uqarru n ubrid n tɣawsa. Asenfar-agi ad yessadfay Fas (فاس) seg "tamurt n lqdim" ɣer tamdint i tteddu tettmezduɣt di tuzzma n uḍar.
Tiṛkubin n tmuɣli
Merruk Ssenqed timura: Izmawen n Watlas
Ssenqed timura: Merruk, Izmawen n Watlas. Deffir Izmawen n Watlas, tella Merruk yellan tettunfed s Medina, Agaraw Aṭlasi, Tizi n Watlas d Taɣzut n Ssara.

Hassan II Mosque 哈桑二世清真寺
Amkan i d-yefk Casablanca (الدار البيضاء) aṭas n wakud, lmudn n 210 armi i d-yettawi s Agarsif n Atlaṣ (Agarsif n Atlaṣ), yebna ugar deg waman. War imuslmn zemren ad kecmen deg wakal deg wakud n tizwiri, yif taftilt d umḍan n imdanen deg tmeddit.

Jemaa el-Fnaa 杰马夫纳广场
Ul n Marrakech (مراكش): isuzzar n lɛṣayer d imssaɣ n tifrak deg wakud n wass, deffir tameddit ad uɣalen d asɣim n wanaw. Isuzzar n tifiyyi, ṭṭbel, tamdyazt d imdanen i d-yettwanyan akk. Uqbel ad ttewweṛ imdanen neɣ aɛrab, zer lḥal nnes, rre taberdit d tilifun deg ufasi.

Fes el-Bali 非斯老城
9000 iberdan n ttrawt n umaḍal, ma ur telli tabftit ad tḍelleq. Seṛs amkṭaḍ n umekn 3-4 isragen iberdan n wul: taddart n usɣi n lkessit, Medersa n Bou Inania (Medersa n Bou Inania) d Taseddawit n Al Quaraouiyine (Al Quaraouiyine University) seg berra, ayen id i d-yeqqimen, ad as-ttḍelleq d timlilit n tufat.

Erg Chebbi 沙丘
Timrar n ilmi i d-yezmen yef tneẓẓuft deg wakal n tɣzi n Sahara (Sahara) i d-yettwassen akk. Seg Merzouga (Merzouga) rekb alɣem ad tkecmem deg tneẓẓuft ad tɛḍḍu iḍ, itran d ayla i d-yefka azal n tiket. Tagrest iḍenṭ aṭṭas, awi lbarda d tafukt n tissi, deg lemẓi ur telli tazert n trisiti.
Takart n usefr n tmurt
Merruk Aɣawas
Aɣawas: Merruk. Tapnakart tessawal d tamdint n Casablanca (Anfa) d Mṛṛakc (مراكش) d tawwurt n uѕenduɣ: Casablanca (Anfa), Mṛṛakc (مراكش), Idrar n Waṭlas (High Atlas)/Ayt Bin Haddun (Ait Benhaddou), Merzouga (Mṛẓug), Fas (فاس), Cifšawen (Chefchaouen), Rbat (الرباط), Tṣṣawira (Essaouira) iqenqen.
Sers d akken tawlaft n tɣawlaBrowse all downloadable travel maps →
Acḥal n waydi i yiwen ad yeqqim?
Merruk Aɣawas
Aɣawas: Merruk. Aseggas n 8 n wussan di Lmerruk, ad tḥesseḍ s $1,200-$2,800 i yan.
Seg Uruppa, tufiḍ aṭas n tmeskin; seg Asya/Ugafa, aṭas ad ttuɣalen.
Riad (riad), tixxamin d tɣawsa n Saḥara s tmeẓẓut.
Tamečči n ubrid tečuṭ, tixxamin n iminig d riad (riad) uqqur.
Tɣawsa n Saḥara, ameqqran n ubrid d tɣawsa n tɣawsa.
Abrig n uzzal yečuṭ, aḥric n Saḥara yessefk tɣawsa n tɣawsa.
Travel rules, prices, transport schedules and safety conditions can change. Recheck official entry rules, local advisories and current prices before booking.
Asemdu n yisfer
Merruk Aɣawas
Aɣawas: Merruk.
- Anbaḍ n tɣawla n Murrakuc (Morocco Tourism Board) — Yettuseqdac i usnerni n yimsiren n udabu, tarmit tadelsant d telɣut n uḥric n tmeẓda n Ṣaḥra.
- ONCF — Yettuseqdac i usenti n wakud d lḥisba n tnazzut n ubrid n uqacr n yigranen illan gar (Casablanca-Marrakech-Fas-Rabat).
- CTM Murrakuc (CTM Morocco) — Yettuseqdac i usenti n tmacin n (Chefchaouen), iɣef n tmeẓda d tmacin n tmiḍi n ubrid n uqacr.
- Acces Murrakuc (Acces Maroc) — Yettuseqdac i usenti n tyawsa n eVisa d usirem n usirem i wid ur nεtṭif ara tawilat n wugur n udabu.
- FRMF / CAF — Yettuseqdac i usenti n uxxam n tmurt n Murrakuc, Izmulen n Atlas (Atlas Lions) d tmagit tunṣibt n uḍar.
- Iberdan n usqamu n (نادي الوداد الرياضي / نادي الرجاء الرياضي) — Yettuseqdac i usenti n (Casablanca Derby), tmagit n taddart d tmagit n imura.





